PÄLSVÅRD OCH ANNAT
 
PÄLS & PÄLSVÅRD
Den Engelska Springer Spanieln är en vacker och i ögonfallande hund. Med sina rena, attraktiva färger och sin vackra, mjuka päls och behäng är det inte konstigt att många tycker att de är oemotståndliga. Springerns päls är relativt lättskött men man ska vara medveten om att den är en trim och klippras som behöver få sin päls omskött med jämna mellanrum. Endast en välskött päls kan blomma ut fullt. En vanvårdad Springer är en skam för sin ras och sin ägare. Så innan man överväger att skaffa en Springer så ska man alltså vara medveten om att viss pälsvård krävs, även om det inte är någon avancerad eller speciellt tidkrävande sådan.. Det kan skilja mycket i pälskvaliteten hos olika individer. Den allra bästa och mest lättskötta pälsen är också den vackraste. Den ideala pälsen har en bra underull rakt och glansigt täckhår och har lagom långt och tjockt behäng. Den korrekta springerpälsen tovar sig inte så lätt.
 
Visst kan det se tjusigt ut med massor av päls och långa, tjocka behäng, men det är knappast praktiskt. En Springer ska inte ha ett överflöd av päls. Det är ju en jakthund som ska kunna röra sig fritt i markerna, vilket en alltför riklig päls faktiskt förhindrar. Lagom är bäst. Vanligtvis har hanarna generellt något mer päls än tikarna och kan behöva lite mer trimning. Men det som avgör hur mycket tid du behöver lägga på pälsvård är i första hand pälsens kvalitet, inte mängd eller längd. En välskött päls som hålls ren och tovfri är inte svårare att sköta även om det är lite mer. Att hålla sin Springer vardagsfin ska alla springerägare klara av. I detta ingår att hålla tassarna och öronens insidor renklippta samt plocka bort dött hår på kroppen med fingrarna. En snygg frisyr inför utställning bör man låta någon van trimmare utföra. Vill du lära dig själv så kan ofta din hunds uppfödare vara behjälplig med att visa hur det går till.
 
Det finns ungefär lika många sätt att trimma en Springer som det finns trimmare. Den gyllene regeln är i allafall att en trimning ska se så naturlig ut som möjligt, man ska sträva efter att framhäva hundens naturliga linjer och framhäva fördelar och dölja nackdelar. Man kan göra underverk med en rätt utförd trimning och vice versa. Ingen hund trimmas exakt likadant och det krävs år av flitig träning för att bli en riktigt duktig trimmare. En viktig regel som gäller trimning av Springern är att man ska undvika vassa verktyg på kroppspälsen. För flitigt användande av sax eller trimkniv på ryggpälsen kan förstöra en bra päls för all framtid. Genom att plocka bort dött hår med jämna mellanrum håller man pälsen frisk och fräsch utan att man behöva klippa.
 
Många springerägare som inte visar sin hund på utställning väljer att klippa ner hundens behäng ganska rejält och en del klipper även hela hunden med maskinen. Detta är givetvis upp till var och en och känner man att man inte orkar/vill hålla på med pälsen så är det bättre att ha hunden kortklippt än att låta den gro igen och bli långhårig och tovig.
 
En Springer är vanligtvis inte en hund som ständigt fäller. Vanligtvis fäller de rejält ett par gånger om året. Normalt på våren och hösten. Tikarna fäller ofta ganska rikligt precis innan och under löpningarna. Då kan tikens päls se helt urfälld ut och även behängen blir kanske tunna och spretiga. Detta är helt normalt och har med hormonerna att göra. Under fällningarna kan det hjälpa med ett rejält renlighetsbad då man masserar in schampo rejält över hela hunden, då brukar mängder av päls lossna. En päls i fällning mår också bra av att man borstar ofta med en borste av naturborst för att på så vis stimulera huden att släppa den gamla pälsen och bilda ny. Lite extra B-vitamin kan också hjälpa till. Ibland kan hundens hud bli lite mjällig, i samband med fällningen men det skall återgår till det normala efter fällningen.
 
Springern päls är smutsavstötande, vilket innebär att vanlig smuts ramlar av när den torkat och sen kan man borsta igenom hunden efteråt och den är ren igen. Ibland måste man dock bada hunden noga med schampo. Man ska endast använda speciella schampo menat för hundar. Det finns ungefär lika många märken som för oss människor. Ett vanligt vardagsschampo duger gott. Man behöver inte köpa några dyra speciella shampon. Använd dock gärna balsam efteråt, det gör pälsen blankare och lättare att hålla tovfri. Efter bad så kan man gärna föna hunden, speciellt de långa behängen, i "armhålorna" och under magen. Förutom att det förebygger svampangrepp i huden så hjälper noggrann torkning också till att hålla pälsen fräschare längre. Det finns också speciella fuktgivande sprayer med t ex minkolja som man kan spraya på hunden mellan baden. Men har hunden en bra och frsik päls så behövs sällan något mer än shampo och balsam.
 
På vintern kan en del springrar få lite problem om det är mycket snö och speciellt töväder. Då fastnar det lätt snöbollar i behängen under promenaderna. Detta beror till största delen på pälsens kvalitet och inte på längden. Vi har hundar med långa behäng som det knappast aldrig fastnar på, medan vissa som vi har kortklippta ändå får problem, dessa sistnämnda har oftast en något mjukare kvalitet på behängen. Det kan ibland bli så illa att hunden knappt tar sig fram. Det fastnar också lätt snöklumpar under tassarna, mellan tårna. Man kan förebygga detta genom att dels hålla hunden lite mer kortklippt (förutsatt att man inte åker på utställningar förstås) och vara noga med att hålla efter tassarna. Man kan också smörja in tassarnas undersidor med matolja innan promenaden. Kommer man hem med en hund som är alldeles "insnöad" så ska man ställa den i duschen och duscha med ljummet vatten tills man fått bort all snö. Torka sedan noga, hunden får inte gå och lägga sig fuktig. Om man bor i stan och promenerar på gatorna och de blivit saltade så ska man duscha hundens tassar efteråt så att inget irriterande vägsalt finns kvar.