Välkommen

ATT FÖDA UPP EN KULL VALPAR

Del 1 - Planering, parning och valpning


En blivande mamma	Trängsel i "matbaren"

En blivande valpkull här hos oss börjar redan långt innan den föds. Flera månader, ibland år av planering och väntan ligger bakom varje kull. Den bästa kombinationen för den aktuella tiken skall tänkas ut, man skall göra sin hemläxa då det gäller hanen/hanarna man funderar på, det vill säga att ta reda på så mycket som möjligt om kandidaterna. Sen är det bara att vänta på att tiken ska börja löpa. Våra tikar är minst 2 år innan de får sin första valpkull. Det är viktigt att den unga tiken är mogen för sin uppgift och inte är för valpig själv. Att ha en valpkull frestar på en tik, både psykist och fysiskt så det är viktigt att tiken verkligen är mogen för mammarollen. De flesta tikar löper ganska regelbundet så då är det lätt att räkna ut ungefärligt parningsdatum och valpningsdatum i förväg. En del löper lite mer oregelbundet och då kan det vara knepigare. Tiken är innan parning i god kondition, pigg ock kry samt avmaskad. Sen är det bara att vänta... När tiken äntligen sätter igång är det dags att kontakta ägaren av hanen och bestämma lämplig tid för parning. Vad som är lämplig tid kan vi inte heller styra. Oftast märker man det på tiken själv och på hanen som visar tydligt om det är rätt tid. Vad som är säkert är dock att det inte kan varken påskyndas eller förhalas för att passa in i schemat, när det är dags så är det så då får man snällt anpassa resten av agendan efter tiken.

En trött en bara några timmar gamla

Förhoppningsvis går allt enligt planerna med parning och man kan nu lugnt invänta de första dräktighetstecknen. De första fem veckorna behöver inte tiken någon speciell behandling utan ska helst leva som vanligt och äta sin vanliga mat. Här hos oss åker inte tikarna på utställning eller utsätts för andra påfrestningar utöver det normala under dräktigheten. Att vara hemma och följa de vardagliga rutinerna är det bästa för en dräktig tik. De första veckorna märks eller syns inget speciellt, åtminstonde inte fysiskt på tiken. Man kan dock märka en viss personlighetsförändring om tiken är dräktig. Hon blir ofta mer tillgiven och vill kanske vara mer för sig själv med husse och matte och inte så sällan märks en ökad aptit i matskålen ganska tidigt. Vi börjar inte ge våra tikar mer mat förrän vi ser tydliga tecken på att det faktiskt är valpar i magen. Detta brukar man se vid ca 5 veckor in i dräktigheten. Säkra fysiska tecken vid den här tidpunkten kan vara att spenarna blivit lite rödare och större och och i fjärde veckan kan tiken ha en genomskinlig, slemmig flytning som brukar betyda att det är något på G. I tredje och fjärde veckan händer det också att hon matvägrar några gånger pga av att hon mår illa då det händer mycket i kroppen just då. Springrar är i vanliga fall ofta riktiga matvrak och en dräktig tik äter det mesta, även sånt som kanske inte är menat som mat för blivande mammor.


Vad gör man inte för att komma först?	Trött och nöjd mor med sina små

Runt 5-6 veckor in i dräktigheten brukar man kunna ana en något omfångsrikare mage, främst bakom midjan. Nu byter vi till ett foder för dräktiga tikar och hon får nu också lite mer mat. Om man har ett komplett foder för ändamålet behövs inga tillskott, men visst skämmer vi gärna bort blivande mamman med en extra äggula eller nåt annat hon gillar. Nu börjar hon också känna sig lite tyngre och är förhoppningsvis lite lugnare än vanligt på promenaderna. Hon får fortfarande dock följa med så länge och så långt hon vill. De flesta tikar brukar trivas utmärkt med att vara dräktiga, det nästan syns på de att de själva tycker att de är mycket speciella! Ju längre tiden går ju tjockare och tyngre blir tiken och vid 7-8 veckor nöjer de sig med att strosa runt i trädgården och vill gärna ligga bekvämt inomhus och bli bortskämda till tusen, och det är de ju värda. Man kan nu också märka att tiken gärna drar sig undan det värsta stöket i kenneln och gärna ligger för sig själv, kanske i det blivande valprummet, som vid det här laget står fix och färdigt med valplåda och alla attiraljer som behövs inför själva valpningen. Är tiken förstgångsmamma så är det viktigt att hon känner sig trygg i valprummet och vi brukar uppmuntra dem att sova i valplådan de sista veckorna, vilket de inte brukar ha nåt emot så länge det är skönt och ombonat. Den sista veckan sover någon av oss med tiken i valprummet.

När det är ungefär en vecka kvar till beräknad valpning (63 dygn efter parningen) så börjar vi ta tempen på tiken morgon och kväll. Ungefär ett dygn innan valpningen sätter igång brukar tempen sjunka från ca 38,5 till 37 eller något under. Det är en bra indikation på att det har satt igång. Sista veckan kan vara lite nervpåfrestande (för matte och husse alltså) då tikens temp kan gå lite upp och ner. Men det är bara att behålla lugnet så länge tiken mår bra och tar det hela med lugn. När tiden närmar sig 63:e dagen brukar det snarare vara matte och husse som är lite spända och nervösa medan tiken ligger och snarkar i godan ro i soffan. En valpning med dess olika stadier finns bra beskrivet i massor av böcker, men det är inte alltid tiken följer vad som står i "skolböckerna". Vi kan bara berätta om våra tikar, som faktiskt har varit skolboksexempel i mångt och mycket. Vi har hittills haft tre kullar med tre generationer tikar som varit ganska lika när det dragit ihop sig till valpning.

Mammas tass kan man ha till mycket

Ungefär ett dygn innan har de slutat att äta sin mat. Godbitar har däremot slukats, men fodret har de inte gillat, och med våra matglada tikar är det ett säkert tecken på att det inte är långt kvar. Förvärkarna har tagit ungefär en dag eller en natt innan. Två av våra valpningar har skett på natten och en på dagen. Att vänta på att valpningen ska sätta igång är nästan det värsta tycker jag, man bara går och tittar på tiken utan att kunna göra nåt vettigt med tiden när man ändå bara väntar. När valpningen väl satt igång får man däremot fullt upp med att följa med. Det är en härlig upplevelse att vara med när nya små valpar kommer till världen. Oftast klarar tiken det alldeles galant och utan svårigheter, även om förstagångsmammor kan behöva lite stöd och hjälp i början innan modersinstinkten kommit igång på allvar. Att höra valparnas första små gnäll och se dem ligga, torra och varma och dia på en gång är en härlig känsla. Tiken ska få sköta så mycket som möjligt men vi finns alltid till hands för att hjälpa till. Under valpningen antecknar vi händelseförloppet (något som är bra att göra om nåt skulle gå snett), kontrollerar valparna när de föds så att allt står rätt till samt väger de. En normal valpning kan ta allt emellan 1 timme till en hel dag eller natt utan att det är onormalt. Så länge tiken är lugn så är det oftast ingen fara även om det kan tyckas att det tar lite tid. Ofta känner man ganska tydligt att tiken är tom efter att sista valpen kommit ut och man märker också att tiken slår sig till ro ordentligt med sina valpar.

Ofta vill hon nu bara sova efter att ha pysslat om sina små. Det är dock viktigt att hon kommer ut en sväng för att göra sina behov och sen ser man lättare om det är någon mer valp kvar och om allt ser bra ut med tiken. Ibland får man koppla henne och milt tvinga ut henne en stund, hon är ofta ovillig att lämna sina små. När tiken går ett varv runt huset så passar vi på att byta till rena tidningar och en ren fäll så att det är rent och torrt i valplådan när hon kommer in igen. Är hon väldigt sölig av blod och fostervatten så får hon en snabbdusch först. Sedan brukar det vara välkommet med en liten uppfriskade "drink" när hon åter lagt sig hos valparna. Vi brukar vispa ihop majsvälling, äggula och druvsocker och detta älskar våra tikar. Det är näring, energi och vätska i ett. Detta brukar de även få under valpningen om de vill ha. Tiken ska inte ha någon vidare mat det första dygnet så då är denna dryck alldeles utmärkt att ge henne. Man kan också koka lite buljong och låta svalna och röra i en äggula, om man vill variera lite. Att se mor och nyfödda barn ligga och snusa tillsammans efter valpningen är avklarad är underbart. Lugnet lägger sig i valprummet och nyblivna mamman passar på att ta sig en rejäl tupplur efter ett väl utfört arbete. För matte och husse återstår uppsamling av smutsiga handdukar och blöta tidningar och allmän uppfräschning i rummet så att det åter är rent och fräscht igen. Sen finns det tid för lite andrum, kanske en dusch och en välbehövlig tupplur även för oss. En sista titt så att alla valparna och mor mår bra och att alla diar ordentligt innan man blundar en stund själv. Jag sover alltid i valprummet den första veckan för att kunna ha uppsikt över den nya familjen.

FORTSÄTTNING till del 2 >